måndag, november 19, 2007

Toppningar av lag och en sista rad om Lasse

Först skall jag bara avsluta ämnet ”Lasse” för den här gången med att säga att om mina söner åker på ett hockeyläger i Dalarna eller Skåne, som jag tycker är dåligt så skriver inte jag till Dalarnas eller Skånes ishockeyförbund och talar om det.

Hur skulle det se ut?

Det är ju inte deras(förbundens) problem. Jag åker ju bara inte dit igen.

Värre blir det ju om man inte ens varit på något av våra läger och sett hur de går till och ändå skriver till förbunden.

Tre söner och han kan ju inte alltid ha varit nöjd med allt som det känns. Undrar hur många e-mail förbunden fått sammanlagt?

Nu kommer ni inte få höra mer om detta från mig men säkert från andra. Jag kommer dock att rapportera tydligt vad som händer på mötet med förbundet.

Dagens ämne är toppningar av lag. Är det nödvändigt? När får man toppa och varför toppar man laget. Vilka får spela under toppningar?
Inte alla lag toppar i alla matcher och vissa lag toppar inte alls.

Toppning är den allmänna benämningen på när ett lag spelar med färre spelare än de har ombytta. Ett annat begrepp är att de bästa spelarna spelar mest. I en klubb med ambitioner på eliten är speltid ingen rättighet utan ett betyg på vilken klass man håller. Så är det i landslagen, NHL, Elitserien och neråt i seriesystemen också.

Vill man vinna enstaka matcher som är jämna så finns det inte mycket annat för en coach att göra än att titta på vilka som är ”heta” just i denna match. Det är dessa ”heta” spelare som skall försöka avgöra matchen till lagets fördel. En viktig sak är dock att coachen spelar med dem som varit bra tidigare i samma match och inte på spelare som ”normalt brukar” vara bra.
Detta händer inte alltid utan just tvärtom. Spelare kan leva på gamla meriter länge.

Toppningar kan ju ha andra negativa konsekvenser förutom sämre självförtroende för dem som blir ”bänkade”. Spelar man en turnering och låter första och andra femman spela egna byten, powerplay och boxplay hela tiden så spelar det ingen roll hur bra de är när de är helt slut. För då blir de ändå överkörda av dem som har bättre ork.

Frågan är om det var därför Stockholm vann ganska enkelt över Småland i gruppspelets första match i TV-pucken(4-1) för att sedan förlora mot samma lag i finalen. Många jag pratat med(med killar i laget) hävdar att det var just så.

När skall man då toppa laget? I slutet är det vanliga fenomenet. Då är det ofta för sent, dessutom gör ju säkert motståndarna likadant. Varför startar man inte matchen med en toppning, går på två femmor och möjligtvis lyckas gör ett par mål i inledningen för att sedan spela på flera? Det borde åtminstone fungera i pojkhockey. Då får det andra laget jaga hela tiden vilket inte alltid är så enkelt.

För eller emot toppningar, ja det handlar om att vinna så då är det bara att toppa, men gör det med förnuft. Ännu finns inga regler i seniorvärlden åtminstone….



Jonas Engback

Inga kommentarer: